Det historiska skeendet

På kartor från Karl XII:s tid finns rika furuskogar markerade speciellt längs med smålands-gränsen. Redan under 1700-talet avtog dock skogsmarkerna bl a genom avverkning då gran brändes till kol, fur till tjära och beck samt bok till pottaska. Mossarna är vanligen odlade. Torvjord förekommer allmänt (i odling).

Inom socknen finns en mängd byar: Asmundtorp, Askustorp, Asmastorp, Benarp, Boarp, Bäckaröd, Eskeberga, Essestorp, Frostenstorp, Hästveda, Gerastorp, Mannarp, Ottarp, Perstorp, Påarp, Rävninge, Skärseröd, Sjörröd, Smörby, Sonaboda, Stenkeslycke, Tottarp, Vivarp, Åbuen.
Socknen är moderförsamling till Farstorp (Ö Göinge kontrakt) och tillhör Villands och Ö Göinge domsaga, Ö och V Göinge fögderi, Osby länsmannadistrikt samt för värnpliktigas inskrivning Hessleholms rullföringsområde no 13.

1722 - fanns 67 hemmansbrukare. Socknens hemmantal är 23 1/6. Huvudsakligen jordbruksbygd.
1762 - Socknen består av 23 1/6 mantal med bokskog och ekeskog i vångarna. Lin odlas för husbehov. Bland grödorna är vårsäd vanligast medan humle odlas till försäljning. På djursidan förekommer mest fä medan hästar förekommer till husbehov. Vidare förekommer biodling.
1767 - 72 - Stor del av jorden var då krono - och frälsejord.
1831 - ägarna av kronoskattehemman får lösa in sina ekar.
1832 - fanns 83 hemmansbrukare.
1877 - Södra Stambanan har kommit till Hästveda. Skogseffekter, brännvin och något kreatur är de vanligaste försändelserna. Förbindelse finns till Loshult och Osby med en station i varje samhälle. Gästgivaregården är skjutshåll och det är härifrån möjligt att få skjuts till Broby (1,1 mil), Marklunda (1,9 mil) Bjärnum (1,5 mil) samt till Hässleholm (2 mil). Kostnaden för skjutsen var 2 kr per mil. Hästveda utpekas som den ort som sist tänkt på goda vägar. Trots detta anses landsvägen vara god och häradsvägarna lätta. Posten befordrar värdeförsändelser för värden motsvarande maximalt 10 000 kr och paket med en maximal vikt av 20 skålpund. Stationsinspektören är även postföreståndare. Hotellet finns. Vaccinatören och barnmorskan har också kommit. Kreatursmarknad hålles 4 gånger per år nämligen andra torsdagen i januari, april, juni och oktober. Folkmängd uppgår till 1812 invånare varav 887 är män och 925 personer är kvinnor. Om invånarna i socknen kan man vidare få veta att de betraktas som de käckaste och tappraste landskapet. Dessa invånare livnär sig främst på en vegetabilisk kost med mycket potatis med de äter även gärna fläsk. Språket har likheter med småländskan. Utvandringen är spridd. Likaledes har tidigare läseriet (baptismen) varit vanligt men har nu avtagit. Dock finns fortfarande ett missionshus. Inom församlingen finns en fast och en flyttande förskola med två ordinarie lärare samt två flyttande småskolor med 2 lärarinnor samt ett eget skolhus. Kommunens skolutgifter uppgick 1876 till 1613 kr. Vidare fick skolan ett statsbidrag på 1000 kr. Dessa inkomster fördelade sig så att 2066 kr gick till löner, 74 kr till lokaler och inventarier, 51 kr till material samt 98 kr till övriga behov. Det finns 314 barn i skolåldern. Av dessa undervisades 202 i folkskolan och 83 st i småskolan. Ekonomiskt sett utgör socknen 23 1/6 hemman varav 4 115/78 är frälsehemman, 1 65/12 skatte- och 2 17/176 kronohemman. Skogshanteringen är en viktig inkomstkälla, därefter kommer brännvinsbränningen. Just på grund av brännvinsbränningen är också åkerbruket gammalt. Jorden är dock mager varför man sår mer havre, vårråg och korn. Den tidigare humleodlingen har helt upphört. Boskapsskötsel har allt mera avtagit i betydelse och det är vanligare med häst än med kor. Svinavel är en näringsgren på frammarsch.
Tre industriella anläggningar omnämnes nämligen Hästveda ångbränneri (taxeringsvärde 1500 kr) som ägs av Nils Persson m fl, S Essetorps ångbränneri (taxeringsvärde 1500 kr) som ägs av Niklas Månsson m fl samt Ottarps sågkvarn (taxeringsvärde 600 kr) som ägs av Nils Hansson.
Hästvedaborna bor i trähus med uthus i gråsten. De har även hantverksskicklighet inom träsidan samt tillverkar plogbillar, hästskor, yxor, liar mm. Kvinnorna är skickliga inom områdena spånad, broderi och vävning.
1886 - Samhället får ytterligare en järnvägsförbindelse - nämligen Hästveda - Karpalund - Kristianstad.
1887 - Området närmast järnvägsstationen blir ett särskilt municipalsamhälle.
1904 - Nära hälften av socknens areal (totalt 5846 hektar) utgörs av skogsmark, både löv- och barrskog. Bland jordegendomarna som totalt taxeras till 797200 kr kan noteras att Stenkeslycke som är det högst taxerade hemmanet (16800 kr) efter Klockaregården, ägs av Grosshandlare Nils Sjöréns sterbhus Köpenhamn.
Torgdagar är varje torsdag, stortorgdag andra torsdagen i april, juli och oktober.
Byn har kyrkoherde, v Pastor, 2 folkskollärare, 3 lärarinnor varav 2 småskolelärararinnor, såväl polisuppsyningsman som fjärdingsman och barnmorska. Post- och järnvägsstation liksom hotell fanns. I socknen fanns mjöl- och diversehandlare, järnhandel, skoaffär och modeaffär, bagare, bokbindare, målare, skomakare, skräddare, slaktare, smeder, snickare, toffelmakare, tunnbindare samt trädgårdsmästare. Det finns en förening i Hästveda, Nykterhetsfolkets sjukkassa. Sockenbiblioteket omfattar 200 band. Fyra industriella anläggningar nämns, nämligen Hästveda stärkelsefabrik (tax: 5000 kr), Hästveda ångsåg (tax: 3000kr), Hästveda andelsmejeri (tax 3000 kr) samt Eskeberga kvarn (tax: 500 kr). Folkmängden uppgår nu till 1821 invånare varav 450 invånare är bosatta i municipalsamhället.
1910 - Folkmängd: 1887 invånare därav 402 invånare i municipalsamhället.
1918 - Det finns ett fattighus med 25 platser. Det är 33 st understödstagare varav 15 är helt beroende av samhället. Kommunalskatten är 5 kr 45 öre.
1920 - Folkmängd: 2013 invånare varav 413 invånare är bosatta i municipalsamhället. Areal: 6140 hektar varav 5846 hektar land och därav 1552 ha åker.